Helmer Grundström

Helmer Grundström 1904-1986, Svanavattnet, Dorotea

Langt bort i helvitta,
langt nol i väla
drar ja mitt dragspel
för värken i själa.

Bälgen ä sprucken.
Å sprucken ä själa.
Langt nol i helvitta.
Langt bort i väla.

ur Detta är mitt land (1939)

Milan hostade till
	och slog.
Kolarn ramlade i
	och dog.
Inte en kota
	blev kvar av karn.
Käringen med
	sina nie barn
tvangs av nöden
	på socknen ut.
Annars var allt
	som det var förut.

ur I Torparskogen (1945)

Läs mer dikter av Helmer Grundström, hela antologin “Det är nog” med 120 dikter är utlagd här på hemsidan.

Helmer Grundström-sällskapet, med säte i Svanabyn, har till uppgift att i olika former främja intresset för studier av Helmer Grundströms författarskap, hans person och tidsmiljöer.

Stöd sällskapet, bli medlem.

Skogstorparlivets kärve poet

Byn heter Svanabyn men postadressen är Svanavattnet

Helmer Grundström är den förste författare från Västerbotten av rikslitterär betydelse. Med hans insats tar det inre av Norrland för första gången plats i svensk poesi.

Författaren växte upp som en av nio syskon på ett dagsverkstorp i Svanabyn, Dorotea. Ur erfarenheter av grovarbete och lokalt föreningsliv kom Helmer Grundström till studier vid folkhögskolorna i Vindeln och Brunnsvik och sedan till Stockholm som fri författare. Han tillhörde de så kallade Klarabohemerna, en grupp skribenter mestadels från landsorten, som försörjde sig på att sälja bidrag till tidningspressen.

Helmer Grundström debuterade år 1929 men hans första betydande verk är diktsamlingen Detta är mitt land 1939, där han bejakar sitt ursprung i fattigdom och enkla omständigheter vilka han tidigare velat undanhålla.

Helmer Grundström blir nu det norrländska skogslandets kärve poet med en korthuggen stil och osminkade iakttagelser i dikterna. Under 1940- och 1950-talet tillkommer hans främsta verk, som utgörs av ytterligare fem diktsamlingar och novellsamlingen Trähjärtat 1952. En hårt tyglad känslighet leder till ett starkt personligt uttryckssätt.

Helmer Grundström är en gränsgestalt mellan tradition och modernism i svensk lyrik. Dikternas glesa och rytmiska form har lockat många musiker och trubadurer till tonsättningar.