Finstämda dikter till begravning och dödsannons
Här har vi samlat finstämda dikter som brukar förkomma vid begravningar och i dödsannonser.
Hem till källan
Helmer Grundström PoemBortom berg och djupa dalar bakom myr och ödslig mo vill jag fara för att söka hjärtats frid och själens ro. Under höstens mörka skyar över vinterns vita snö under vårens gröna hängen över sommarens blåa sjö skall jag åter finna stigen skall jag hitta än en gång till mitt ursprung, till mitt hemland, till min källa, till min sång. (1947)
Gläntan
Helmer Grundström PoemDet öppnar sig alltid en glänta om skogen står aldrig så mörk. Där doftar små stjärniga blommor där niger en vitstammig björk. Så är det med oss och vår levnad: bäst skogen slår black om vår häl står glädjen och ler vid vår sida och solen drar in i vår själ. (1947)
DET FALLER EN STJÄRNA
Helmer Grundström PoemDet blåser så kallt från Gallo fjäll. Det driver så vitan snö. Det gnekar så sorgset i granens stam. Det råmar från aspens sjö. Det faller en stjärna. Hon faller så tungt. Det mörknar på tullens mo. Gud give de gamla som stapplar mot kväll får evig och innerlig ro. (1956)
TRETTINIE GRADER
Helmer Grundström PoemDet smäller i knut och vägg. Det rimmar i hår och skägg. Erke är så pass han knäar iväg på dass. Det nyper i kött och skinn. Huttrig skyndar han in och packar klunsen och vred spisen med halvtorr ved. Ute står luften still. Det blir några grader till. (1945)
DET ÄR NOG
Helmer Grundström PoemJag har mött min huldra. Och sett min skog. Det är nog. Än hör jag suset från skogens bryn hit ner till byn. Än minns jag glittret i huldrans blick när bort hon gick. Jag har mött min huldra. Och sett min skog. Det är nog. (1945)
KÄRLEKEN
Helmer Grundström PoemKärleken är som en fågel. Kärleken är som en vind. Vingsnabbt den rör vid ens hjärta. Flyktigt den smeker ens kind. Kärleken sökte jag länge. Kärleken kände ej mig. Oväntat, utan ett varsel, kom den en afton till mig. Kärleka fyller mitt hjärta. Kärleken värmer min kind. Sjungande blev den min fågel. Susande blev den min vind. (1947)
MÅ—
Helmer Grundström PoemMå de gamla få frid. Må de trötta få ro. Må det växa grönt gräs omkring gravarnas kors. Må det blåsa god vind. Må det falla vit snö. (1954)
NÄR DE GRÖNA TRÅDEN SAVAS
Helmer Grundström PoemNär de gröna träden savas och det gula kornet strös doftar det från mark och gärden spirar det kring ren och rös. När de gröna träden savas och det blånar från vår sjö vill jag ta farväl en afton vill jag jordas som ett frö. När de gröna träden savas och det våras än en gång vill jag somna mitt i jublet från en lycklig fågelsång. (1977)