Hos halvars

Vad skymningen visste, vad natten såg,
därom kunde ingen berätta,
ty alla gick bistra med duven håg
och kände sig gamla och mätta.

De hörde ej hjärtat som skrek i nöd
hos den hopplöst ensamma unga,
som visste det mesta om sorg och död
och det vintrigt mörka och tunga.

Och kall stod skogen i spökvit skrud.
Och tom slank räven bland snåren.
Och ingenstans gick en väg till Gud.
Och ändlöst fjärran låg våren.

Detta är mitt land – 1939

Dikt av Helmer Grundström