I ödemarken
Här vilar ödemarkens ro över frusna stammar på vintrig mo. Haren kurar; och uvens ho! stör ej jagande räv och lo. Kallt och vasst glimmar månens ny. Hit når ej väg från torp och by. Allt är orört. Och nålvasst kall går blåsten fram mellan gran och tall.Från myr och mo –
Dikt av Helmer Grundström