Det fladdrar en fjäril i Svanabyn.
Det glindrar en slända i Mo.
Men fjärlar och sländor och flimrande flyn
på dem kan man alls inte tro.

Nej dem kan man inte ta in i sitt kök.
För dem finns ej galler och grind.
En dag är de borta som sommarens gök
som rök och som farande vind.

Då syns de ej mer mot den välvande skyn
då stör de ej längre den ro
som vardagen tarvar i Svanabyn
och ordningen äskar i Mo.

Ja då är de borta som sommarens gök
som rök och som farande vind.
Men mjukt blommar minnet av vingen som strök
i skymningen över en kind.

Dikt av Helmer Grundström