På den kullriga Halvarsåsen
mitt i villande furumo
satt en jänta med långa flätor
långt från betande get och ko.

Och i knät låg en liten killing
som ej ville bland kräken gå.
Och han bräkte mot getarjäntan.
Och hon satt där och hörde på.

Han var klädd i en taggig getpäls.
Hon var klädd i en bomullskjol.
Runt omkring dem stod träd och buskar.
Och mellan buskarna sken det sol.

Och blommen lyste i lingonriset.
Och jäntan kände sig väldigt lat.
Och killingen blev så väldigt sömnig.
Och getarkonten var full med mat.

Dikt av Helmer Grundström