Fattigdomens black är svår.
Armodets tistlar växa.
Och varje stund som kommer och går
får hjärtat lära en läxa.

Men aldrig böjs jag så djupt som träl
i gyttjan och i gruset
att nödd jag säljer helt min själ
och släcker det sista ljuset.

Dikt av Helmer Grundström