Helmer Grundström

Väntan

Det är någon som sjunger i skogen i kväll
men jag kan inte veta vem sångerskan är.
Fast jag sitter allen i mitt ödemarkstjäll
är det ändå som någon jag känner är här.

Är det du som jag drömt om i nätter och år
som jag skymtat ibland bakom irrbloss och sken.
Ska jag söka din hemvist bak risiga snår.
Ska jag treva mej fram bak var slokande gren.

Visst prasslar det fotsteg i höstlöv och grus.
Visst tar det i låset. Jag vet det är du.
Välkommen min kära. Stig in i mitt hus.
Jag har aldrig upplevat en glädje som nu.
Och ängens blomma dör –

Dikt av